Detta kapitel redogör för det svenska välfärdssamhället, vars syfte är att garantera invånarna en grundläggande social och ekonomisk trygghet. Det förklarar hur välfärden finansieras genom det gemensamma skattesystemet, samt hur det praktiska ansvaret är fördelat mellan staten, regionerna och kommunerna.

Skatter för Sveriges välfärd Ett fungerande välfärdssamhälle bygger på att medborgarna kan leva ett tryggt liv med tillgång till utbildning, sjukvård och ekonomiskt skyddsnät vid exempelvis arbetslöshet eller sjukdom. För att stat, kommuner och regioner ska kunna erbjuda denna service krävs stabila inkomster till deras respektive budgetar.
Dessa inkomster utgörs till allra största del av skatter. Skattesystemet innebär att kostnaderna för viktiga samhällsfunktioner delas gemensamt. Även om vissa välfärdstjänster utförs av privata företag, finansieras de oftast med allmänna skattemedel. Skatteintäkterna växer när fler människor arbetar och fler varor säljs, vilket i sin tur ger mer resurser till välfärden.

Några av de vanligaste skatterna och avgifterna är:
Inkomstskatt: En fastställd procentandel av den lön man tjänar som betalas in till kommun, region och stat.
Moms (mervärdesskatt): En konsumtionsskatt som är inbakad i priset när man köper varor och tjänster i samhället.
Arbetsgivaravgifter: Avgifter som en arbetsgivare är skyldig att betala in till staten för sina anställda, utöver den vanliga lönen. Dessa pengar finansierar bland annat det allmänna pensionssystemet och sjukförsäkringen.

Stat, regioner och kommuner har olika ansvar
Statligt finansierad välfärd Staten bär det övergripande finansiella ansvaret för landets socialförsäkringar. Detta system inkluderar utbetalningar av pensioner, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, barnbidrag och studiestöd. Därutöver ansvarar staten för att finansiera forskning och högre utbildning vid Sveriges högskolor och universitet.

Regionerna ansvarar för sjukvården Sveriges 21 regioner har egen beskattningsrätt. Deras absolut största och viktigaste uppdrag är att erbjuda en fungerande hälso- och sjukvård till alla invånare. För att uppnå detta finansierar och driver de vårdcentraler och sjukhus. Vården utförs huvudsakligen i offentlig regi, men det existerar även privata vårdaktörer som är helt skattefinansierade.

Sjukvården är uppdelad i olika ansvarsområden:
Primärvård: Hit räknas vanliga vårdcentraler samt mödra- och barnavårdscentraler.
Sjukhusvård: Detta innefattar akutsjukhus, länssjukhus och universitetssjukhus, där man utför operationer och mer avancerad medicinsk behandling.
Övrig vård: Hit räknas bland annat tandvård, rehabilitering och psykiatrisk vård.

Kommunerna har ett stort ansvar Sveriges kommuner beslutar själva över den lokala kommunalskattens storlek och hur intäkterna ska fördelas. Kommunen ansvarar för den välfärd som påverkar invånarna mest i den direkta vardagen:
Barnomsorg och utbildning: Kommunen driver och ansvarar för förskolor och fritidshem. De ansvarar även för grundskolan (för barn mellan 6 och 16 år), gymnasieskolan samt den kommunala vuxenutbildningen.

Äldreomsorg: Kommunen har en lagstadgad skyldighet att stödja och hjälpa äldre invånare som inte längre klarar av vardagen på egen hand. Detta kan ske genom hemtjänst, där personal hjälper till med matlagning, städning och personlig hygien så att personen kan bo kvar hemma. Om detta inte är tillräckligt, erbjuds plats på ett särskilt anpassat äldreboende.

Socialtjänsten: I varje kommun finns en socialtjänst vars huvuduppgift är att skydda och ge stöd till individer i utsatthet. Detta kan innefatta ekonomiskt bistånd till familjer, hjälp till hemlösa, stöd vid missbruksproblem eller skydd för personer som utsatts för våld och hot. Socialtjänsten bistår även personer med funktionsnedsättning och erbjuder vägledning kring studier och arbete.