Detta kapitel behandlar de mänskliga rättigheterna och hur dessa utgör en hörnsten i det svenska samhällsbygget och lagstiftningen. Här förklaras jämställdhet, barns specifika rättigheter, erkända minoritetsgrupper samt hur Sverige aktivt motverkar diskriminering och hatbrott.

Universella mänskliga rättigheter Tanken om mänskliga rättigheter bygger på principen att varje individ har ett lika och okränkbart värde. Efter andra världskriget, år 1948, antog Förenta nationerna (FN) den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Denna deklaration består av 30 artiklar som slår fast att alla människor föds fria och med samma rättigheter. Enligt dessa artiklar har varje person bland annat rätt till utbildning, arbete, vila, en egen nationalitet, religionsfrihet, samt rätten att söka asyl ifall ens liv hotas.
I den svenska regeringsformen och i diskrimineringslagen är dessa rättigheter starkt skyddade. Det är förbjudet enligt lag att behandla någon sämre på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Jämställdhet mellan kvinnor och män Sveriges jämställdhetspolitik strävar efter att män och kvinnor ska ha exakt samma rättigheter, skyldigheter och makt att forma både samhället och sina egna liv. Samhället arbetar aktivt med detta genom flera konkreta åtgärder:
Målet är att uppnå en jämn könsfördelning inom politiken.
Arbetsgivare kontrolleras för att säkerställa att principen om lika lön för lika arbete efterlevs.
Staten erbjuder en generös föräldraförsäkring som gör det möjligt för både mammor och pappor att vara lediga med sina små barn, och föräldrar uppmuntras starkt att dela jämnt på denna ledighet.

Lagar mot våld, förtryck och sexköp Våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck är strikt förbjudet och straffbart i Sverige. Hedersrelaterat våld innebär att en familj eller släkt utövar kontroll, hot eller fysiskt våld för att tvinga en individ att följa gruppens normer. Detta drabbar kvinnor och flickor, men även pojkar, män och hbtqi-personer. Det är dessutom olagligt med barnäktenskap, det vill säga att någon under 18 år ingår äktenskap.

Sverige tillämpar även en samtyckeslagstiftning. Lagen fastställer att all sexuell samvaro måste vara frivillig och bygga på ett tydligt samtycke från båda parter, oavsett om personerna är gifta med varandra eller inte.
När det gäller prostitution har Sverige en sexköpslag. Denna lag gör det kriminellt att köpa sexuella tjänster, men den person som säljer sex straffas inte. Syftet är att skydda utsatta personer och markera att det är oacceptabelt att utnyttja någon sexuellt mot betalning.

Barns rättigheter År 2020 inkorporerades FN:s barnkonvention som svensk lag, vilket förstärker skyddet för alla barns mänskliga rättigheter i landet. Lagen kräver att myndigheter, domstolar och kommuner alltid måste sätta barnets bästa i främsta rummet vid beslut som påverkar dem, till exempel vid stadsplanering eller i samband med en vårdnadstvist mellan föräldrar vid en skilsmässa.
Föräldrar, eller andra vårdnadshavare, bär huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran, men de har samtidigt rätt till stöd från samhället i denna uppgift. Redan 1979 blev Sverige det allra första landet i världen att införa ett totalförbud mot att slå barn. All form av våld mot barn, inklusive psykiskt våld och kvinnlig könsstympning, är strängt förbjudet och kan leda till fängelsestraff.

Nationella minoriteter och urfolk Sverige har en lång historia av mångfald och erkände år 2000 officiellt fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa folkgrupper har historiskt sett ofta utsatts för diskriminering, men ges nu ett särskilt skydd i lagen. De har bland annat lagstadgad rätt att använda sina respektive minoritetsspråk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli) i kontakter med förskolor, äldreomsorg och myndigheter.
Samerna är inte bara en nationell minoritet utan även ett erkänt urfolk. De har ett starkt historiskt och kulturellt band till området Sápmi, som sträcker sig över norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Som urfolk har de särskilda rättigheter kring markanvändning och rätten att bedriva renskötsel. Samerna har dessutom ett eget folkvalt parlament i Sverige som kallas Sametinget.

Hbtqi-personers rättigheter Akronymen hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. I Sverige är diskriminering baserad på sexuell läggning eller könsidentitet förbjuden enligt lag. Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige redan 1944. Rätten att älska och leva med vem man vill är idag en självklarhet; sedan 2003 har homosexuella par rätt att adoptera barn, och det är lagligt att ingå samkönade äktenskap, vilket Svenska kyrkan började tillåta 2009.

Funktionsnedsättning och arbetet mot diskriminering För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhället på lika villkor, finns lagar som förbjuder diskriminering och underlättar tillgängligheten.
Den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen efterlevs ute i samhället. Både skolor och arbetsplatser är skyldiga att bedriva ett aktivt och förebyggande arbete mot diskriminering. Om ett brott begås med ett tydligt motiv att kränka en person på grund av dennes tillhörighet till en specifik utsatt grupp, klassas det som ett hatbrott. Hatbrott betraktas som särskilt allvarliga och resulterar i strängare straff för gärningspersonen.