Detta kapitel behandlar Sveriges klimat, natur och geografi. Här beskrivs även landets administrativa indelning, demografi, de mest centrala naturresurserna samt Sveriges klimat- och miljöarbete.

Geografi, klimat och natur Sverige är beläget i norra Europa och ingår i Norden. Landets allra nordligaste delar sträcker sig förbi polcirkeln, in i det arktiska territoriet. Den geografiska ytan är långsträckt och avståndet mellan Sveriges sydligaste udde, Smygehuk, och den nordligaste punkten, Treriksröset, är omkring 1 600 kilometer.

Sverige omgärdas av en lång kuststräcka. På västkusten hittar vi haven Skagerrak och Kattegatt, medan landets östra kust möter Östersjön. I Östersjön ligger även Öland och Gotland, som är landets två största öar. Trots att Sverige har en så nordlig placering på kartan, åtnjuter landet ett förhållandevis milt klimat jämfört med andra platser på samma breddgrad. Orsaken till detta är att Nordatlantiska strömmen och Golfströmmen förflyttar uppvärmt havsvatten från Mexikanska golfen. Det varma vattnet värmer i sin tur upp luftmassorna, vilka via havsvindarna driver in ett mildare och fuktigare klimat över Sverige.

Sveriges natur Sveriges nuvarande landskap formades primärt under istiden för cirka 10 000 år sedan. Då var hela landet täckt av ett kilometertjockt istäcke. När ismassorna slutligen smälte, skulpterade de landskapet och skapade odlingsbara slätter, vidsträckta skärgårdar och ett enormt antal sjöar. Även de svenska fjällens utformning är ett direkt resultat av den smältande inlandsisen.

• Fjäll: Längs den norska gränsen sträcker sig fjällkedjan Skanderna. På grund av det kalla och blåsiga klimatet på högre höjder saknas träd. Istället består landskapet till stor del av lågväxande vegetation, gräs och sten. Här återfinns Kebnekaise, som med sin höjd på cirka 2 000 meter är Sveriges högsta berg.
• Sjöar och skogar: Skogsmark utgör mer än 50 procent av Sveriges yta. Längre söderut, där klimatet är varmare, växer övervägande lövskog, medan de nordligare delarna domineras av barrträd som gran och tall. Landet rymmer också hundratals vattendrag och sjöar, varav Mälaren, Vättern och Vänern utgör de tre största. De mest voluminösa älvarna har sitt ursprung i fjällen i norr och mynnar slutligen ut i havet.
• Skärgård: En skärgård definieras som ett havslandskap med en hög koncentration av öar nära kusten. Sådana miljöer existerar bland annat utanför Bohuslän och Göteborg på västkusten, utmed norrlandskusten, och på östkusten ända ned till Småland. Med ett bestånd på uppskattningsvis 250 000 öar är Sverige det land i världen som har flest öar.

Sveriges indelning I geografiska sammanhang delas Sverige ofta upp i tre stora landsdelar: Norrland, Svealand och Götaland. Norrland, som ligger i norr, är till ytan den överlägset största landsdelen och omfattar över hälften av Sveriges territorium. Svealand utgör de mellersta delarna av landet, medan Götaland omfattar de sydligaste regionerna.

Historiskt sett är Sverige också indelat i 25 landskap. Även om landskapen förr hade eget styre och egna lagar, saknar de idag helt politisk betydelse. De fyller dock alltjämt en viktig funktion för många människors identitet och kulturella tillhörighet. Den faktiska politiska och administrativa indelningen av dagens Sverige består istället av 290 kommuner och 21 län.

Befolkning Sveriges befolkning uppgår till strax under 11 miljoner invånare. Befolkningstätheten varierar dock kraftigt; merparten av invånarna är bosatta längs kusterna samt i den södra halvan av landet. Ungefär 85 procent av befolkningen lever i städer. Runt fyra miljoner människor bor i, eller i direkt anslutning till, Sveriges tre största städer: Stockholm, Göteborg och Malmö.

Naturresurser Sveriges nationella ekonomi gynnas starkt av landets goda tillgång på avgörande naturresurser, såsom vatten, skog, järnmalm och bördig jordbruksmark.

• Mineraler och järnmalm: Metaller som guld, bly, zink och koppar bryts i svenska gruvor. De allra största gruvorna, exempelvis i Kiruna och Malmberget, ligger i Norrbottens län. Där utvinns enorma mängder järnmalm, vilken vidareförädlas till stål. Stål och järn har länge varit av central betydelse för den svenska exportekonomin. Malmen transporteras från gruvorna i norr via tåg.

• Skog: Skogsindustrin är en av landets mest inflytelserika näringsgrenar. Det svenska skogsbruket producerar bland annat byggvirke, pappersmassa (cellulosa), kartong och papper. Exporten av dessa produkter har utgjort en grundpelare i svensk handel under lång tid.

• Vatten och jordbruksmark: Sveriges många sjöar och älvar garanterar en stabil vattentillgång som nyttjas inom industri, jordbruk och som dricksvatten. Det forsande vattnet i älvarna utgör även en fundamental energikälla, då vattenkraftverk står för en ansenlig del av Sveriges elproduktion. Sveriges jordbruk är starkt anpassat efter det lokala klimatet. På grund av det kalla klimatet i norr bedrivs merparten av all odling i landets södra delar.

Hållbar utveckling och klimatförändringar Klimatet på jorden har varierat genom historien, men FN:s internationella forskningsrapporter bekräftar att den pågående uppvärmningen sker i en onaturligt snabb takt. Detta beror främst på mänskliga utsläpp av växthusgaser från jordbruk, industriproduktion och transportsektorn. Temperaturökningen resulterar i smältande polarisar, förhöjda havsnivåer samt en ökning av extrema väderfenomen som torka, värmeböljor och svåra översvämningar. I Sverige förväntas klimatförändringarna medföra ökade risker för skogsbränder och torka på grund av mer intensiva värmeperioder, samt översvämningar till följd av extrem nederbörd.

Sverige har implementerat en strikt klimatlagstiftning för att minska de inhemska utsläppen. Det nationella målet stipulerar att Sverige ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045, vilket innebär att utsläppen inte får överstiga det som naturen naturligt kan absorbera. Genom internationella partnerskap driver Sverige också utvecklingen av fossilfri teknik för produktion av sol-, vind- och vattenenergi.

En hållbar utveckling syftar till att konsumera resurser med hänsyn till ekonomi, miljö och sociala faktorer, så att framtida generationer ges samma möjligheter till ett bra liv. Medan stater fattar övergripande beslut och företag arbetar med att minska sina utsläpp, bär även den enskilda individen ett ansvar. Medborgare kan främja en hållbar livsstil genom att:

• Välja kollektivtrafik, såsom tåg eller buss, för sina resor.
• Minimera sin förbrukning av värme och elektricitet.
• Återvinna och källsortera avfall. Det finns lokala återvinningsstationer i anslutning till de flesta bostadsområden där man kan sortera plast, metall, papper, glas och förpackningar.