Detta kapitel redogör för det svenska valsystemet, hur röstningen går till samt de politiska partiernas centrala roll i demokratin. Partierna samlar individer med gemensamma politiska visioner, och det står varje medborgare fritt att engagera sig politiskt.

Val och röstning I Sverige genomförs allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige och regionfullmäktige vart fjärde år. Valet till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Grundkravet för att överhuvudtaget ha rösträtt är att man har fyllt 18 år.

Det finns dock specifika regler kring vem som har rätt att delta i de olika valen:

• För att få rösta i riksdagsvalet krävs det att man är svensk medborgare.
• För att rösta i kommun- och regionvalen krävs inget svenskt medborgarskap, under förutsättning att man har varit folkbokförd i Sverige under tre sammanhängande år.
• För medborgare inom EU eller Norden räcker det med att vara folkbokförd i Sverige för att direkt få rösträtt i kommun- och regionvalen. EU-medborgare har dessutom rätt att rösta till EU-parlamentet i det land där de är folkbokförda.

Så här går det till att rösta I god tid inför ett val skickas ett röstkort hem till alla röstberättigade. Röstkortet innehåller information om vilken vallokal man är tilldelad, men det går även bra att förtidsrösta i specifika lokaler innan själva valdagen. Väl på plats i vallokalen finns valsedlar för samtliga deltagande partier. För att värna om den demokratiska valhemligheten sker röstningen alltid bakom en avskärmning, så att ingen annan kan se hur man väljer att rösta.

Folkomröstningar Utöver de ordinarie valen kan det ibland anordnas folkomröstningar kring specifika sakfrågor. Sådana omröstningar kan hållas på nationell, regional eller kommunal nivå. I Sverige är folkomröstningar som regel rådgivande, vilket innebär att det är upp till politikerna att fatta det slutgiltiga beslutet, även om de brukar ta stor hänsyn till folkets vilja. Ett historiskt exempel är den nationella folkomröstningen om valutan euro år 2003. Resultatet blev att en majoritet röstade nej, och Sverige valde följaktligen att behålla den svenska kronan.

Politiska partier Ett politiskt parti utgörs av en grupp människor som delar en gemensam ideologi och vision om hur samhället bör styras. Genom att driva sina hjärtefrågor erbjuder de väljarna olika politiska inriktningar att välja mellan. Alla invånare har rätt att bli medlemmar i ett existerande parti för att påverka politiken inifrån, eller att gå samman med andra för att starta ett helt nytt parti. Under valrörelserna arbetar partierna aktivt med att presentera sin politik och övertyga väljare, bland annat genom politisk reklam, kampanjer, möten och debatter.

Proportionella val Det svenska valsystemet tillämpar ett proportionellt arbetssätt. Detta innebär att partierna tilldelas mandat (platser) i riksdag, region och kommun i direkt proportion till hur stor andel av folkets röster de har fått. Ett parti som erhåller tjugo procent av rösterna i ett val får därmed också tjugo procent av mandaten. Detta system medför ofta att partier måste bilda allianser och samarbeta med varandra för att uppnå en majoritet och få igenom sin politik.

För att garantera riksdagens handlingskraft finns dock en nationell småpartispärr. Ett parti måste få minst fyra procent av de totala rösterna för att överhuvudtaget tilldelas platser i riksdagen. Denna regel existerar för att förhindra att riksdagen fragmenteras på alltför många småpartier, vilket skulle göra det svårt att skapa stabila majoriteter.

Politiska partier i riksdagen Fram till nästa ordinarie val år 2026 finns följande åtta partier representerade i den svenska riksdagen (listade i bokstavsordning):

• Centerpartiet (C)
• Kristdemokraterna (KD)
• Liberalerna (L)
• Miljöpartiet (MP)
• Moderaterna (M)
• Socialdemokraterna (S)
• Sverigedemokraterna (SD)
• Vänsterpartiet (V)

På lokal och regional nivå är det därtill vanligt att det finns särskilda partier som driver politik uteslutande för sin specifika kommun eller region, utan att ha någon representation på riksnivå.