Detta kapitel redogör för hur den politiska och administrativa makten i Sverige är fördelad mellan stat, regioner och kommuner. Det beskriver hur medborgarna utser sina politiska representanter, hur lagar och budgetar beslutas, samt hur de statliga myndigheterna omsätter dessa beslut i praktiken.

Landet styrs på olika nivåer Det politiska och administrativa ansvaret i Sverige är uppdelat i tre nivåer: den nationella (staten), den regionala (regionerna) och den lokala (kommunerna). Därtill påverkas det svenska samhället av beslut som fattas överstatligt inom Europeiska unionen (EU).

Staten Begreppet ”staten” innefattar riksdagen, regeringen, myndigheterna samt domstolarna. Sveriges statsskick är en parlamentarisk representativ demokrati. Detta innebär att den röstberättigade befolkningen utser ledamöter till riksdagen genom allmänna val. Det är därefter riksdagens uppgift att lagstifta och att besluta om hur statens ekonomiska medel ska fördelas.
Sveriges riksdag består av 349 ledamöter, vilka väljs för en mandatperiod på fyra år. Ledamöterna företräder olika politiska partier och representerar väljare från landets alla valkretsar. Det är riksdagen som utser Sveriges statsminister, som sedan får i uppdrag att bilda en regering och välja ut sina ministrar.

Under hösten överlämnar regeringen ett detaljerat förslag till riksdagen angående statens inkomster och utgifter, en så kallad budgetproposition. Budgeten fungerar som en ekonomisk plan och tydliggör vilka politiska satsningar regeringen avser att prioritera.
De politiska partier i riksdagen som inte ingår i eller stödjer regeringen kallas gemensamt för oppositionen. Oppositionens huvudsakliga funktion är att noggrant granska regeringens politik och att presentera alternativa förslag. Innan riksdagen genomför en omröstning kring nya förslag föregås besluten alltid av omfattande diskussioner och debatter mellan regeringspartierna och oppositionen.

Myndigheter För att verkställa de politiska besluten och styra landet tar regeringen hjälp av statliga myndigheter. Det finns flera hundra sådana myndigheter i Sverige, däribland Polismyndigheten, Skatteverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är exempelvis Försäkringskassan som handlägger och fattar beslut ifall en invånare ansöker om föräldrapenning.
Samtliga myndigheter är skyldiga att följa gällande svensk lag samt de specifika instruktioner de erhållit från regeringen. För att säkerställa att detta sker på ett rättssäkert sätt finns det särskilda kontrollmyndigheter, som Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK), vars uppgift är att granska att andra myndigheter utför sitt arbete korrekt.

Regioner och kommuner Sverige är administrativt indelat i 21 regioner. Dessa styrs av politiker som medborgarna har röstat fram i regionvalet, och de politiska besluten fattas i regionfullmäktige. Regionernas allra största och viktigaste ansvarsområde är att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Utöver detta ansvarar de även för den regionala kollektivtrafiken, såsom tunnelbanor, spårvagnar och bussar, samt för driften av länsmuseerna.

Kommunernas ansvar På lokal nivå är Sverige uppdelat i 290 kommuner. Kommunernas storlek varierar enormt; landets största kommun är huvudstaden Stockholm med i runda tal en miljon invånare, medan Dorotea i Västerbottens län är den minsta med under 3 000 invånare.

Precis som regionerna styrs kommunerna av förtroendevalda politiker som väljs av invånarna i kommunvalet, där kommunfullmäktige utgör den högsta beslutande församlingen. Majoriteten av de kommunala politikerna är så kallade fritidspolitiker, vilket innebär att de sköter sina politiska uppdrag vid sidan av ett ordinarie arbete. Det praktiska och löpande arbetet i kommunen organiseras i olika nämnder. En utbildningsnämnd ansvarar exempelvis för de lokala skolorna, medan en kulturnämnd har hand om kommunens bibliotek. Ledamöterna i dessa nämnder tillsätts av kommunfullmäktige.

Kommunerna har ansvaret för en stor del av den grundläggande samhällsservicen som invånarna förlitar sig på dagligen. Detta inkluderar bland annat barnomsorg, äldreomsorg, skola, vuxenutbildning, parkskötsel, snöröjning samt vatten och avlopp. Eftersom kommunerna sköter dessa centrala funktioner påverkar de kommunala besluten ofta medborgarnas vardagsliv mer direkt än de beslut som fattas av riksdagen.

Sveriges statsskick Sveriges statsskick är en konstitutionell monarki. Detta betyder i korthet att landets statschef är en monark (kung eller drottning), men att denna position helt saknar formell politisk makt. Istället har statschefen en enbart symbolisk och representativ roll för Sverige. Arbetsuppgifterna består bland annat i att genomföra officiella statsbesök utomlands och att agera värd när utländska statschefer besöker Sverige.
Sveriges nuvarande kung heter Carl XVI Gustaf. Näst i tur att överta rollen som monark är hans förstfödda dotter, kronprinsessa Victoria, och därefter hennes dotter, prinsessan Estelle.