Proportionella val betyder att partierna får platser i fullmäktige eller riksdagen utifrån den andel röster de fått.

För att ett parti ska komma in i riksdagen måste det få minst fyra procent av rösterna i valet.

I region- och kommunvalen brukar det finnas särskilda partier som endast har en politik för sin region eller kommun, inte på riksnivå.

Alla som vill kan bli medlemmar i ett politiskt parti för att påverka innehållet i politiken.

Eftersom mandaten delas ut proportionellt behöver partierna ofta samarbeta för att få majoritet för sina politiska förslag.

För att rösta i riksdagsvalet måste man även vara svensk medborgare.

I proportionella val får ett parti tjugo procent av platserna om de får tjugo procent av folkets röster.

Det går även att starta ett nytt parti tillsammans med andra.

EU-medborgare röstar till EU-parlamentet i det land där de är folkbokförda.

År 2003 höll Sverige en folkomröstning om valutan euro.

Folkomröstningarna är rådgivande, vilket betyder att politikerna inte måste följa resultatet.

De som har rätt att rösta får ett röstkort hemskickat före valet där det står vilken vallokal man ska gå till.

Valen är hemliga, så alla röstar bakom en skärm för att ingen annan ska kunna se vilket val man gör.

Politiska partier samlar människor med gemensamma idéer om hur samhället ska styras.

Val till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år.

Det listas åtta politiska partier i riksdagen fram till valet 2026: C, KD, L, MP, M, S, SD och V.

I folkomröstningen röstade folket nej till att byta ut den svenska kronan mot euro, och Sverige behöll kronan.

För att rösta i kommun- och regionvalen behöver man inte vara svensk medborgare, men man ska ha bott och varit folkbokförd i Sverige under sammanlagt tre år.

För att ha rätt att rösta ska man ha fyllt 18 år.

Folkomröstningar kan hållas nationellt, i en region eller i en kommun.